När bromsen slår till

Läser på DN (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=804671) om hur våra pensioner gröps ur. Pensionsargus vill kommentera.

Runt omkring februari 2009 kommer Försäkringskassan att kunna räkna ut balanstalet för inkomstpensionen. Det är omkring februari 2009 som Försäkringskassan kommer att ha de två nödvändiga ingredienserna för att beräkna balanstalet:

• Ny nivå och därmed utveckling för den genomsnittliga inkomsten i Sverige under 2008
• Hur livslängden i Sverige förändrats.

Vad vet vi om dessa? Inget säkert naturligtvis men sannolikt kommer utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten i Sverige att vara positiv nominellt sett. Realt sett (efter man tagit hänsyn till inflationen) kommer den genomsnittliga inkomsten att vara negativ.

Vad gäller livslängden så kommer SCB att återigen komma fram till att vi lever lite längre efter 65 år än förra året.

Men är detta positivt för inkomstpensionens balanstal? Balanstalet är ju det förväntade värdet av:

(alla framtida inbetalningar + AP-fondernas tillgångar) / (alla förväntade framtida utbetalningar).

Balanstalet styrs av många faktorer, men de två absolut tyngsta är just utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten och livslängden. Och båda dessa faktorer kommer att påverka balanstalet så att det kommer att understiga 1,0. Detta är negativt för alla som sätter sin tillit till inkomstpensionen. "Varför då" kanske du undrar? Jo, om den genomsnittliga inkomstutvecklingen är negativ realt sett medan livslängden ökar allmänt sett så minskar inbetalningarna med utbetalningarna ökar. Och därmed kommer "bromsen" att tryckas ner.

Det låter oskyldigt, men bromsen är det allmänna pensionssystemets eufemism för lägre pensionsutbetalningar.

Vi tar det en gång till: När bromsen trycks ner sänks utbetalningarna av pensionutbetalningarna som sker inom inkomstpensionen. Och det innebär att trycket kommer att öka på alla som har ett intresse av inkomstpensionen. Ett sådant intresse har nästan varje svensk med undantag för garantipensionärerna.

Trycket kommer att öka på unga generationer som kommer att få ytterligare en signal om att det allmänna pensionssystemets tyngsta del inte är så solid som de tror. Unga generationer kommer att få spara mer under sitt arbetsliv och fundera ytterligare om hur de ska förvalta sitt pensionskapital.

Trycket kommer att öka på pensionärer som kommer inse att de deras ålderdoms ekonomiska situation blir sämre. Pensionärer får söka helgjobb, äta mindre flott, dra ner på värmen och ekonomisera.

Trycket kommer att öka på socialdemokrater och de fyra borgerliga partierna i 5-partiuppgörelse att förklara pensionssystemet och varför det är så bra.

Och bromsen kommer att tryckas åt, inte bara nästa år, utan under många år framöver tror jag. Försäkringskassan kommer att trycka lite på bromsen 2009, 2010, 2011, ..., 20nn.

Men vi ska inte stanna vår analys här. Istället ska vi lägga till jobbskatteavdraget, regeringens bästa kort för att återupprätta arbetslinjen men som oppositionen kritiserar unisont (av retoriska skäl eftersom alla politiker gillar jobbskatteavdraget och dess effekter på skatteinkomster, statsutgifter och det svenska välståndet i allmänhet).

Mot bakgrund av inkomstpensionens kommande nedtryckning av "bromsen" vad tror du om jobbskatteavdraget?

• Det minskar "bromsens" nedtryckning?
• Det ökar "bromsens" nedtryckning?

Självklart är jobbskatteavdraget positivt för "bromsen". Gör man det mer lönsamt att arbeta jämfört med att inte arbeta så kommer de genomsnittliga framtida inkomsterna att stiga. Du kanske inte kommer att arbeta mer men på marginalen kommer 100-tusentals människor att jobba lite mer, lite längre.

Och det är positivt för inkomstpensionen och alla de pensionärer som är beroende av inkomstpensionen.

Betalningsströmmen till inkomstpensionen

Den statliga allmänna pensionen består av inkomstpensionen och premiepensionen. Varje månad betalar du, via din arbetsgivare, "in pengar till den allmänna pensionen". Jag använder mig av citationstecken eftersom jag tycker det har gått slentrian i hur inbetalningarna sker samt att ingen person verkar kunna förklara för mig hur det verkligen går till.

Jag ska redan här varna läsare att jag har inget svar på hur betalningsströmmen till den allmänna pensionen faktiskt går till. Jag kommer att ha det eftersom jag nu fått vittring på något jag tycker är intressant och viktigt men i detta blogginlägg tänker jag tillåta mig själv att filosofera strukturerat.

Ungefär så här ser jag betalningsströmmen till inkomstpensionen:

1. Varje månad betalar våra arbetsgivare in arbetsgivaravgifter (cirka 31 %) till Skatteverket.
2. För en enskild löntagare är värdet av de inbetalda arbetsgivaravgifterna lika med lönesumman x arbetsgivaravgifterna.
3. Hos Skatteverket hamnar arbetsgivaravgifterna på enskilda individers skattekonton.
4. Eftersom arbetsgivaravgifterna består av många delavgifter till olika socialförsäkringssystem och det allmänna pensionssystemet dras viss del av alla arbetsgivaravgifter bort från skattekontot.
5. Kvar på enskilda individers skattekonton finns nu bara de pengar som går till det allmänna pensionssystemet.
6. Men bara för att pengar ska gå till det allmänna pensionssystemet innebär inte att alla pengar på en enskild individs skattekonto går till just den enskilde personens inkomstpensionskonto respektive hans premiepensionskonto.
7. Av pengar som finns kvar på skattekontot dras de inbetalda pengar över 7,5 inkomstbasbelopp bort eftersom man inte får tillgodoräkna sig pensionspengar över 7,5 inkomstbasbelopp.
8. Kvar finns nu pengar på individens skattekonto som ska gå till dels inkomstpensionen, dels premiepensionen. (16 / 18,5) x pengarna ska gå till inkomstpensionen och (2,5 / 18,5) x pengarna ska gå till premiepensionen.
9. Inkomstpensionspengarna betalas till AP-fonderna samtidigt som Försäkringskassan får en uppgift om hur mycket den enskilde personen betalat i inkomstpensionspoäng.
10. Premiepensionspengarna betalas till PPM och sätts in på personens PPM-konto.

Ungefär så ser jag på flödet till den allmänna pensionen. (Sen finns det en taxeringskomponent i det hela som jag inte riktigt har klart för mig hur man tar hänsyn till. Vi vet ju att alla dessa belopp som räknats ut ovan bara är preliminära då beskattningen fastställs ett år i efterskott när alla personers allmänna deklarationsblanketter blivit godkända. Så t.ex. går inte pengarna direkt till PPM utan tar omvägen via Kammarkollegiet för tillfällig förvaltning innan de slutligen hamnar hos PPM en gång om året runt december. Men vi ignorerar detta för tillfället.)

Låt oss använda lite matematik för att förstå dessa 8 punkter ännu klarare:

1. Summa arbetsgivaravgifter kronor Skatteverket = Lönesumma kronor x Arbetsgivaravgifter %
2. Pengar till allmänna pensionen = Summa arbetsgivaravgifter kronor Skatteverket x (1 - Arbetsgivaravgifter % för delsocialförsäkringssystem exklusive det allmänna pensionssystemet)
3. Justerade pengar till den allmänna pensionen = Min (Pengar till allmänna pensionen; 7,5 x inkomstbasbelopp)
4. Pengar till inkomstpensionskontot = Justerade pengar till den allmänna pensionen x (16 / 18,5)
5. Pengar till premiepensionskontot = Justerade pengar till den allmänna pensionen x (2,5 / 18,5)

"The devil is in the detail" brukar man säga på engelska och jag är kritisk till hur journalister slentrianmässigt skriver "18,5 % av en persons lön går till den allmänna pensionen". Visst har journalister i någon mån rätt när de skriver så här och visst måste man tillåta journalister att förenkla. Men som vi alla förstår så sker mycket på vägen innan pengar betalas in till en enskild persons inkomstpensionskonto respektive premiepensionskonto.

Två konstruktiva förslag för den finansiella branschen

Läser Erik Thedéens och och Peter Normans debattartikel på DN Debatt (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=569) om hur "Finansaktörer måste ta ansvar för bankkrisen". Pensionsargus vill kommentera.

Den finansiella sektors tre huvuduppgifter är betalningsförmedling, tillhandahålla lån och tillhandahålla sparprodukter. Jag tänker ge ett konstruktivt förslag om hur lån kan bli mer transparenta och ett konstruktivt förslag om hur fondsparande kan bli mer genomskinligt.

När man tar ett lån sker ett byte av kassaflöden. Banken beviljar låntagaren ett stort kassaflöde A och låntagaren ger därför tillbaka många små kassaflöden a1, a2, ..., an. A kan t.ex. vara det lånade beloppet för att köpa hus. a1, a2, ..., an representerar de ränte- och amorteringsflöden som låntagaren måste betala för lånet A.

Problemet som jag ser det är att det är väldigt svårt att visualisera de återkommande flödena a1, a2, ..., an. Banken tillhandahåller visserligen en kronuppgift som säger att "så här mycket ska du betala med regelbunden periodicitet" men vilken låntagare förstår verkligen innebörden av att ett belopp ska betalas varje månad i 25 år? Trots att jag vet hur jag ska räkna på ett lån exakt ska jag erkänna att det är svårt för mig att visualisera kassaflödesprocessen som ett lån innebär.

Hur ska man då kunna öka min förståelse för lånets kassaflödesprocess? Genom att reglera bankernas informationsplikt och lagstifta om att de måste tillhandahålla sida upp och sida ner med det tagna lånets återkommande ränte- och amorterinsflöden. En låntagare ska helt enkelt få en bibba med papper (även elektroniskt i excel om han så önskar) med flera sidor av kassaflöden.

Jämför denna bibba med kassaflöden med ett värde på hur mycket man ska betala nästa period. Vad är skillnaden? Skillnaden är att låntagarens sinne skärps. Med så många, in i framtiden, kassaflöden borde det vara uppenbart vilka krav på återkommande inkomster som ett lån kräver. Det kommer att skärpa låntagares sinnen när de tar ett lån. De kommer inte att låna lika mycket och när de lånar kommer de att försäkra sig själva om att de har regelbundna inkomster för att betala räntorna och amorteringarna.

En gång frågade jag min hypoteksbank om jag kunde få mitt bostadslåns a1, a2, ..., an på ett papper eller i elektronisk form. De sa "nej". Jag förstår naturligtvis varför. Framtiden är oviss och eftersom jag har rörlig ränta på alla mina bostadslån ville de inte ge ut några kassaflöden som vilken dag som helst kunde ändras. Den här kritiken mot mitt förslag har jag förståelse för. Men min hypoteksbank hade kunnat lämna ut a1, a2, ..., an till mig om de samtidigt skrivit klart och tydligt att flödenas värden var helt beroende av omständigherna x, y och z. För mig var det inte intressant att få veta att mitt rörliga låns framtida låne- och amorteringsflöden kunde variera upp och ner. Det visste jag redan. Allt jag ville ha var en uppfattning om mina låns framtida flöden. Jag ville kunna visualisera. Är det för mycket begärt av banken?

Mitt konstruktiva förslag är därför att någon smartare person än jag på Finansinspektionen skriver ner vad som krävs för att detta KASSAFLÖDESKRAV PÅ LÅN ska kunna realiseras.

Mitt andra konstruktiva förslag handlar om fonders avgifter. Det duger inte att jag och alla fondsparare får en uppgift om fondavgiften, t.ex. 1,25%. Alla som är något sånär insatta vet ju att fondavgiften inte inkluderar courtage- och valutaväxlingskostnader. Om man inkluderar dessa i avgiften så får man totalkostnadsandelen (TKA), t.ex. 1,57%. Även om TKA är bra och jag tycker att det ska finnas så finns det ett problem med TKA. Det är bakåtsyftande. Det går bara att beräkna efter att årsredovisningen för fondbolaget lämnats in till Skatteverket eftersom TKA kräver uppgifter från årsredovisningens resultaträkning.

Ett bättre mått för fonder är därför ett jämförpris i kronor. Jämförpriset för en fond kan beräknas genom att man antar att man investerar 12 000 kronor i fonden varje år i fonden under 10 år, antar att avkastningen är x % och använder sig av fondens egen fondavgift. Gör man denna kalkyl i ett excelblad kan man beräkna dagliga fondavgifter som fondbolaget måste debitera fondspararen för att få sin verksamhet att gå runt. Genom att diskontera dessa dagliga fondavgifter under 10 år x 365 dagar får man en kostnadsuppgift som säger "givet antagandena, kommer du att betala X kronor i avgifter för denna fond".

Detta är ett JÄMFÖRPRIS FÖR FONDEN.

Jag förstår fuller väl att det är svårt att säga något om avkastningen x %. Men syftet med mitt jämförpris är inte att fondspararen ska få någon garanti för avkastningen. Syftet är att han ska kunna jämföra kostnaden för att spara 12 000 kronor varje år i fonden under 10 år med en annan fond. Syftet är att fondspararen ska få en kronuppgift, säg 1 342 kr, istället för en procentuppgift, säg 1,25%.

Finansinspektionen kan få i uppdrag att bestämma x för räntefonder, obligationsfonder och aktiefonder. Sen regleras att alla fondbolag måste använda sig av Finansinspektionens föreskrifter vad gäller avkastningsantaganden. Och självklart skriver fondbolaget "historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning" i anslutning till jämförpriset.

Var börjar alla finansiella flöden?

Enkla frågor är ofta bäst: var börjar alla finansiella flöden?

Min farfar och farmor var lantbrukare. De hade några kor och några grisar. Han föddes mot slutet av 1800-talet och dog när han vara 88 år. Hon föddes några år senare och överlevde farfar med några år. Varje sommar tillbringade vi tid hos farmor och farfar. Vi hässjade hö, sådde och plockade potatis, gav grisarna och kor mat tidigt varje morgon, plockade blåbär, hjortron och lingon. Ibland åkte ut i skogen för att ta tillvara på vindfällda tallar. Vi fiskade öring, abborre, gädda, la ut nät, metade med mask vi plockat i dynghögarna, kastade med flugor vi bundit av upphittade fjädrar från någon skogsfågel.

Allt som till slut fanns på farmor och farfars gård kunde inte konsumeras. Vi åt inte upp all potatis, vi drack inte all mjölk och de slaktade grisarnas och kornas kött räckte tillräckligt länge för att vi inte skulle behöva köpa kött.

Eftersom farfar och farmor inte konsumerade allt sparades överskottet genom att sälja det. Säckar med potatis forslades bort varje vecka av ditresande bekanta. Potatisköparna fick så mycket potatis de orkade köra iväg med. Farfar och farmor fick några hundralappar i sina plånböcker. Traktorer kom farande och åkte bort med timmerstockar. Kvar stod farfar och farmor med några ytterligare hundralappar i sina plånböcker.

Hundralapp för hundralapp ackumulerades och sattes in på farfar och farmors bankkonto. Att de satte in sina pengar på banken kunde jag, mina bröder och mina kusiner märka: varje jul fick vi 20 kronor i julklapp (farfar och farmor fortsatte att ge 20 kronor till oss långt efter det att inflationen hade reducerat 20-lappen till några få kronor, men vid det laget förstod jag mycket väl vilket slit som pengarna representerade och jag rördes av omtanken som mina farföräldrar visade.)

Det finns en finansiell sanning i denna historia. Finansiellt sparande är potatis, hjortron, abborrar, mjölk och timmerstockar som någon med hårt arbete och stort kunnande odlat och samlat in. Finansiellt sparande är sådant som vi inte konsumerat och som någon därför köpt för pengar.

Man kan alltså på goda grunder säga att alla finansiella flöden börjar på potatisåkern.

Men jag ska inte stanna på potatisåkern eller i potatissäckarna. För gjorde jag det skulle jag sluta tänka där kommunister slutar tänka. Nej, egentligen börjar inte finansiella flöden på potatisåkern. De börjar i arbete och risktagande. Att det blev potatis, timmarstockar, kött och mjölk som blev finansiellt kapital för mina farföräldrar är inte det centrala. Det centrala är att de arbetade hårt, konsumerade mindre än de producerade, sparade överskottet och investerade. Det centrala är att de riskerade det de kunde riskera: sin arbetskraft och sitt kunnande. De hade kunnat satsat på någon annan sorts verksamhet men de satsade sina muskler och sina mentala krafter på jordbruk.

Finansiella flöden börjar i hårt arbete och risktagande.

Är pension "uppskjuten lön"?

Läser på http://www.dn.se/ och Niklas Ekdals kommentarer kring "Oppositionens fria fall". Pensionsargus vill lämna en kommentar om ett angränsande område där oppositionen bedriver ett kalkylerat spel: Pensioner.

Är pension "uppskjuten lön" eller är pension något som de som arbetar betalar till de som är pensionerade?

Frågan är mycket intressant eftersom den största pensionärsorganisationen, PRO, delar av socialdemokratin och definitivt vänsterpartiet hävdar detta med emfas. "Pension är uppskjuten lön!" hävdar de indignerat när Alliansregeringens jobbskatteavdrag sänker skatten för de som arbetar men inte för de som får sina inkomster från transfereringssystem.

Men är det någon som frågat de verkliga pensionsexperterna, PPM, Försäkringskassan, de olika tjänstepensionsbolagen? Eller är det någon som som ställt frågan till SACO:s många akademikerförbund?

Om så hade gjorts hade svaret blivit helt annorlunda. Så här ligger det till.

Sverige hade fram till pensionsreformen som gav oss premiepension och inkomstpension ett pensionssystem som hette "ATP". ATP var ett pensionssystem som var förmånsbestämt och som inte var fonderat. Det innebar att en blivande pensionär i förväg visste hur hög pension hon skulle få. Det gick att räkna ut genom att använda sig av de olika reglerna som bestämde den förmånsbestämda pensionen. Att ATP-systemet inte var fonderat innebar också att kostnaden för allas förmånsbestämdamot pensioner betalades av de arbetande generationernas löner. I ATP-systemet hade man inte fonderat en enda spänn (förutom ATP-fonderna vars värdemässiga storlek inte på lång väg motsvarade de utlovade pensionsförmånerna).

Notera en sak med ATP-systemet: Det var inte och har aldrig varit ett system där pensionen var "uppskjuten lön".

Hur är det då med vårt reformerade allmänna pensionssystem som vilar på två ben: inkomst- och premiepensionen? Premiepensionen är definitivt "uppskjuten lön" eftersom det du har på ditt PPM-konto är pengar som du själv betalat in. Men inkomstpensionen är inte "uppskjuten lön".

Du, jag, alla svenskar, har ett inkomstpensionskonto. På vårt inkomstpensionskonto ackumuleras inte svenska kronor, utan inkomstpensionspoäng. Hur många poäng som du har på ditt inkomstpensionskonto beror på hur mycket pengar du betalat in till systemet. När du går i pension kommer du att ha betalat in pengar under hela ditt yrkesverksamma liv och då kommer också innebörden av pensionssystemets livsinkomstprincip att vara glasklar för dig: dina inkomstpensionspoäng beror på hur mycket du arbetat och betalat in under ditt liv.

Men är inkomstpensionen "uppskjuten lön" och kan man därför, likt PRO, ställa sig på barikaderna och indignerat hävda med gråten i halsen att "jag vill ha mer för jag förtjänar mer för pensionen är min uppskjutna personliga lön"? Nej, det finns inga kronor på ditt inkomstpensionskonto när du går i pension. Det som finns på ditt inkomstpensionskonto är poäng. Hur mycket i månatliga pensionsinkomster som dessa poäng berättigar till är HELT BEROENDE av hur mycket som de arbetande generationerna betalar in till inkomstpensionssystemet.

Finns det då inget tillfälle som man med gott samvete kan hävda att "pension är uppskjuten lön"? Jo, det finns ett tillfälle som du som vanlig löntagare med gott samvete kan hävda att "pension är uppskjuten lön". Om du IPS-sparat under ditt liv, då är "pension uppskjuten lön". När du avstår från att konsumera idag och istället stoppar in pengarna på ett IPS-konto då kommer pengarna som finns på ditt IPS-konto att vara "uppskjuten lön" den dagen du går i pension.

Varför envisas då PRO, vänsterpartiet och delar av socialdemokratin med att hävda att "pension är uppskjuten lön"? Är de så omedvetna och okunniga som de ger sken av eller är deras ramaskrin ett kalkylerat sätt att roffa åt sig ännu mer av Sveriges arbetande befolkning? Jag tror att det finns PRO:are som är omedvetna och okunniga men jag tror inte det sitter en enda person i PRO:s styrelse eller en enda ledande vänsterpartist eller en enda ledande socialdemokrat som inte förstår att pension inte är "uppskjuten lön". De är väl medvetna. Och de kalkylerar och räknar medlemsintäkter och röster.

Om PRO och socialdemokratin vill ha ett generationskrig så kommer de att få det om de fortsätter med sin kalkylerade retorik. Det kommer ytterst att drabba dem själva. Genom att insistera på att "pension är uppskjuten lön" väcker de krafter i samhället som de kommer att få problem med, t.ex. alla vi som verkligen vet vem det är som betalar dagens pensionärers pensioner. Pension är inte "uppskjuten lön".