Var börjar alla finansiella flöden?

Enkla frågor är ofta bäst: var börjar alla finansiella flöden?

Min farfar och farmor var lantbrukare. De hade några kor och några grisar. Han föddes mot slutet av 1800-talet och dog när han vara 88 år. Hon föddes några år senare och överlevde farfar med några år. Varje sommar tillbringade vi tid hos farmor och farfar. Vi hässjade hö, sådde och plockade potatis, gav grisarna och kor mat tidigt varje morgon, plockade blåbär, hjortron och lingon. Ibland åkte ut i skogen för att ta tillvara på vindfällda tallar. Vi fiskade öring, abborre, gädda, la ut nät, metade med mask vi plockat i dynghögarna, kastade med flugor vi bundit av upphittade fjädrar från någon skogsfågel.

Allt som till slut fanns på farmor och farfars gård kunde inte konsumeras. Vi åt inte upp all potatis, vi drack inte all mjölk och de slaktade grisarnas och kornas kött räckte tillräckligt länge för att vi inte skulle behöva köpa kött.

Eftersom farfar och farmor inte konsumerade allt sparades överskottet genom att sälja det. Säckar med potatis forslades bort varje vecka av ditresande bekanta. Potatisköparna fick så mycket potatis de orkade köra iväg med. Farfar och farmor fick några hundralappar i sina plånböcker. Traktorer kom farande och åkte bort med timmerstockar. Kvar stod farfar och farmor med några ytterligare hundralappar i sina plånböcker.

Hundralapp för hundralapp ackumulerades och sattes in på farfar och farmors bankkonto. Att de satte in sina pengar på banken kunde jag, mina bröder och mina kusiner märka: varje jul fick vi 20 kronor i julklapp (farfar och farmor fortsatte att ge 20 kronor till oss långt efter det att inflationen hade reducerat 20-lappen till några få kronor, men vid det laget förstod jag mycket väl vilket slit som pengarna representerade och jag rördes av omtanken som mina farföräldrar visade.)

Det finns en finansiell sanning i denna historia. Finansiellt sparande är potatis, hjortron, abborrar, mjölk och timmerstockar som någon med hårt arbete och stort kunnande odlat och samlat in. Finansiellt sparande är sådant som vi inte konsumerat och som någon därför köpt för pengar.

Man kan alltså på goda grunder säga att alla finansiella flöden börjar på potatisåkern.

Men jag ska inte stanna på potatisåkern eller i potatissäckarna. För gjorde jag det skulle jag sluta tänka där kommunister slutar tänka. Nej, egentligen börjar inte finansiella flöden på potatisåkern. De börjar i arbete och risktagande. Att det blev potatis, timmarstockar, kött och mjölk som blev finansiellt kapital för mina farföräldrar är inte det centrala. Det centrala är att de arbetade hårt, konsumerade mindre än de producerade, sparade överskottet och investerade. Det centrala är att de riskerade det de kunde riskera: sin arbetskraft och sitt kunnande. De hade kunnat satsat på någon annan sorts verksamhet men de satsade sina muskler och sina mentala krafter på jordbruk.

Finansiella flöden börjar i hårt arbete och risktagande.